Plats 64 – Kammen med sägnen om Kammtjärn

Dellenriket
Dellenriket
Plats 64 - Kammen med sägnen om Kammtjärn
/

Kammen med sägnen om Kammtjärn

Vägen från området kring Dragsved till Ängebo, gick förr förbi Kammtjärn och över Svågan på en träbro.

Skolbarnen var rädda när de skulle passera tjärnen, för här fanns troll och annat otyg. Tjärnen var ingen tjärn längre utan en myr. Så här gick det till när vattnet försvann ur tjärnen.

Under 1700-talet härjade ryssarna nere kring Hudiksvall. De brände husen och stal allt av värde. Ängeboborna var rädda för att ryssarna skulle komma hit upp och stjäla och bränna. De samlade ihop alla rikedomar de hade och lade dessa i en stor kittel. För att riktigt lura ryssarna sänkte de sedan kitteln i Kamtjärnen.

De kände sig trygga för de hade gett småfolket, Vittrorna, i uppdrag att vakta rikedomarna. Ängeboborna kunde bara ta igen kitteln om man tog upp den ur tjärnen en midsommarafton klockan tolv under absolut tystnad. Sade man det minsta lilla skulle Vittrorna ta tillbaka alltsammans.

Tiden gick och Ängeboborna glömde sin skatt, alla utom en, som hette Kam-Olle. Han bodde på gården Kammen och hade hört om skatten, och ville gärna ta tillbaka den. Han och en kamrat började därför att gräva ett dike från Svågan till tjärnen. Precis klockan 12 på midsommarafton var de klara att ta sista spadtaget in till tjärnen. När vattnet forsade förbi såg männen plötsligt en jättestor trädrot komma farande emot dem. Roten grep och krafsade efter dem men männen steg åt sidan. De hade räknat med att Vittrorna skulle använda olika knep för att skrämma dem.

Om en stund, när det kom ett stort oxhuvud farande, bölande och blängande, då blev männen trots allt rädda och sprang sin väg. Skrattande och kvittrande tog Vittrorna tillbaka skatten, som fortfarande finns kvar i myrens djup.

Fortsätt vidare och snart är du  framme i Brännås by. Under den fortsatta färden  får du höra hur bondeskog blev till bolagsskog.

Translate »