Plats 43 – Mot Hudiksvall

Dellenriket
Dellenriket
Plats 43 - Mot Hudiksvall
/

Spår 10. Mot Hudiksvall.

Vi ska till en plats som kallas Varvet. När du är framme vid rondellen vid Lidl-butiken tar du vänster mot stan. Du passerar två rondeller (en vi COOP och en vid Statoil). Du ser norra ändan av Lillfjärden, tag nästa gata till vänster, den heter Promenaden. Följ Promenaden förbi Idrottsplatsen och fram till Humle-gatan, där du tar till höger. Du åker nu längs Lillfjärden. Sedan fortsätter du under järnvägen och nu heter gatan Breda gatan. Fortsätt denna genom villaområdena. Efter ett tag byter gatan namn till Varvsgatan och du fortsätter rakt fram tills du kommer till en genomfartsled som du korsar, kör över industri-spåren tag till höger förbi Järnaffären och sedan direkt vänster vid de stora grå sjöbodarna. Strax är du framme vid en öppen plats vid vattnet nedanför en kulle

Här ska du stanna.

Plats 44 – Hudiksvall i historien

Dellenriket
Dellenriket
Plats 44 - Hudiksvall i historien
/

Spår 11. Hudiksvall i historien.

Det här är bästa platsen att stå på för den som vill försöka förställa sig Hudiksvalls förändring genom seklerna. Två byar växte en gång fram vid den skyddande havsviken där Hornån löpte ut i den lilla inre fjärden. Byarna hette Hudik och Vallen.

Själva stan grundades 1582, då var vattenståndet mer än tre meter högre än idag. Båtarna kunde utan svårighet segla in i det som idag heter Lillfjärden. Genom landhöjningen blev passagen för grund och då flyttades hela stan närmare havet till den plats Hudiksvall har idag. Kyrkan började byggas 1643, men stan var  fattig och kyrkan var inte färdig förrän efter 30 år. Redan efter 20 år eldhärjades kyrkan svårt efter ett blixtnedslag och det tog ytterligare några decennium innan den kunde invigas igen. Ungefär samtidigt som kyrkan började byggas i mitten av 1600-talet, hägnades staden in med ett staket och tullbommar infördes. Varor fick inte komma in i stan någon annan väg än via östra eller västra tullen, eller genom hamnens sjötull. Tullgrindarna revs i början av 1800-talet, men fortfarande lever minnet av den gamla ordningen kvar eftersom östra och västra tullgatan löper genom stadskärnan. Det största historiska trauma som staden upplevt var sannolikt ryssarnas härjningar här 1721. Under flera år hade ryska kosacker plundrat och ödelagt städer längs Sveriges ostkust och senvåren 1721 var det dags för Hudiksvall. 33 galärer med kosacker och hästar närmade sig staden. Alla som kunde flydde bort från kusten, också dom som hade utsetts till försvarare. De som inte kunde sätta sig i säkerhet, framför allt äldre  och barn, låstes in i kyrkan.

Olof Broman, som var stadens präst och läkare skrev ner sina minnesbilder direkt efteråt ”De sågo hela staden i ljusan låga brinna och byar mångestädes så långt de kunde hinna” skrev han. Han häpnade över kosackernas ryttarkonst, ”Det var som om de flög fram utan att nudda marken, de lyckades rida över områden som ingen Hälsing tagit sig fram med häst”.

På bara några dar plundrade och brände Ryssarna hela stan, och när de drog sig tillbaka, stod bara kyrkan och en liten stuga i östra delen av stan kvar. Enligt legenden skonades stugan för att en rysk officer förälskat sig i dottern i huset, och han fick ta med sig dottern till ryssland på vilkor att stugan fick stå kvar.

Åtskilliga gånger har hudiksvallsborna tvingats bygga upp sin stad efter elds- vådor. År 1792 brann de östra delarna, och knappt 100 år senare var det dags igen.

Sågverksepoken har lämnat tydliga avtryck i Hudiksvall. På andra sidan fjärden söder om det mäktiga läroverket ser du Åvik där många sågverks-arbetare bodde.

Den 17 juni 1906 brann både brädgårdarna vid kajen och hela Åviks samhälle ned, och nära 2000 människor blev hemlösa. Vid Håstaholmen, som sticker ut med sina vita byggnader i söder, finns det också spår av sågverkstiden. De sista stora byggnaderna från den epoken monterades  ner för bara några år sedan.

Plats 45 – Varvet

Dellenriket
Dellenriket
Plats 45 - Varvet
/

Spår 12. Varvet.

Platsen du står på kallas Varvet. Namnet kommer av att här låg ett skeppsbyggeri. Hudiksvall har haft en självständig rederinäring sedan 1782. Olika ägarekonstellationer avlöste varandra och tidvis var det svårt att få ekonomin att gå ihop. Men just hit till den här platsen kom i mitten av 1800-talet, skepps-byggmästare J W Fougt. Det var här den stora dockan där fartygen byggdes hade sin plats. J W Fougt lät också bygga ett bostadshus här. Det är den stora villan som ligger strax söder om oss, och som än idag kallas den Fougtska villan. För att stärka ekonomin bildades Hudigsvalls Varvsbolag, och i ledningen finner vi en välkänd gestallt nämligen Erik Olof Regnander, känd finansman med näsa för affärer. Det vackraste skepp som nånsin byggts här sägs ha varit ”India”, Hon var 75 m. lång, och beställdes från Stockholm 1872. Som mest arbetade ett hundratal man på varvet, de flesta var fiskare. Fiskarna levde efter ett gammalt system som innebar att de bodde ute på öarna i fiskeläger på sommaren och inne i Hudiksvalls trånga fiskarstad på vintern. Då gick de som hantverkare eller dagverkskarlar. Det var när Regnander och hans kollegor utmanade den här gamla arbetsordningen son en ödesdiger protestgnista tändes i staden. I folkmun hallades dessa affärsmän i folkmun, ”Den nya tidens herrar”. Och när stadsfullmäktige gav dom ett akutlån på 150.000 kr. ur stadens gemensamma kassa, då tyckte många att det hade gått för långt. Det fanns också de som tyckte att ordningsmakten gick herrarnas ärenden i stället för allmänhetens.

Och när en av de nya kajerna skulle anläggas, lejde inte bolaget arbetskraft ur fiskarbefolkningen utan bland nyinflyttande sågverksarbetare och det blev droppen.

Det är den 4 mars 1869, mitt under vårmarknaden. När rådhusklockan på kvällen klämtar 8. Så strömmar plötsligt ett hundratal personer ut på torget. De har mössorna neddragna och kragarna uppfällda, de är svåra att identifiera. Under skrän och protestrop börjar de slå sönder gatlyktor och fönsterrutor. De bryter  sig in i butiker och går löst på inredningen, tre poliskonstaplar knivskärs allvarligt och när landsfiskalen försöker bringa ordning bli han nedsparkad, också Borgmästaren kommer ut och försöker tala de protesterande tillrätta, men han får fly för sitt liv och barrikaderar sig  hemma i bostaden. Den vilda skaran drar genom stan och fortsätter förödelsen. Vid västra tullen möts de av en grupp skarpskyttar som i all hast har sammankallats, men inte ens skrämskotten kan stilla vreden. Upploppet slutar i tragedi. Bagare Almgren har tagit fram bössan för att försvara sin gård, efteråt säger han att han bara ville skrämmas, men ett skott dödar den unge pojke som gick först i tåget. En död, många skadade, en ofattbar förödelse. 1200 fönster krossade, en mängd staket nedrivna då bräder brutits loss och används som tillhygge. Redan dagen därpå sätter stadsfullmäktige in en säkerhetsvakt på 50 personer som ska patrullera i staden lång tid framöver.

Åtta personer, alla söner till fiskare  och arbetare döms till straffarbete i tre år.

Bagare Almgren som sköt pojken, han får böter!

Men det glada Hudik, varifrån kommer det uttrycket?  Jo, också det är ett minne från det förflutna. Det är 1800-talets borgarskap i Hudiksvall som gör sig kända för sitt otvungna sällskapsliv med punsch, plymer och praliner. Och med skratt, musik och översvallande gästfrihet. Och vem vet, kanske fick man ibland också se denna historias följeslagare Erik Olof Regnander i dansens oemotståndliga virvlar…

CD4 00 Inledning

Dellenriket
Dellenriket
CD4 00 Inledning
/

Plats 46 – Bjuråkers Hembygdsgård

Dellenriket
Dellenriket
Plats 46 - Bjuråkers Hembygdsgård
/

Bjuråkers Hembygdsgård | 61.51679 16.33314

Bjuråker hembygdsgård kallas i dagligt tal för “Forngården”. Den började uppföras 1953 och invigdes 1956, då den bestod av 3 byggnader. Efter hand har den utökats och för närvarande finns ett 30-tal hus plus kiosker och andra små byggnader på området. Det har blivit en av länets största hembygdsgårdar. Här finns en praktfull 1700-tals parstuga, Jensors, som var den första som sattes upp. Där finns vägg och takmålningar av Gustaf Reuter och Erik Eriksson. På tunet står också Frisbogården som är ett tvåvåningshus från sekelskiftet 17-1800 talet. Inom området finner man bland annat skolmuseum, bakstuga, kyrkstuga, 4 härbren, 3 logar, storhässja, servering, skogsmuseum, fäbodvall.  Vid stora entrén finns en byggnad med expedition, handelsbod, kök, utställningsrum mm. Sommartid är en servering öppen vid tunet där för övrigt midsommarfirande och andra tillställningar äger rum.

Bjuråkersstämman anordnas varje år tredje helgen i juli. Forngården är öppen vissa dagar under vinterhalvåret. Från och med midsommar och 5-6veckor framåt är serveringen öppen och fyra måndagar i juli anordnas allsångskvällar.

För mer information gå in på hemsidan www.hembygd.se/bjuraker eller ring 0653-15070 för överenskommelse om ett guidat besök.

Åk nu vidare till Friggesund genom att åka ut till väg 305 och svänga vänster.

Plats 47 – Mot Friggesund, Södra infarten.

Dellenriket
Dellenriket
Plats 47 - Mot Friggesund, Södra infarten.
/

Mot Friggesund, Södra infarten. | 61.53092  16.32439

Fortsätt väg 305. Cirka 200 meter efter PREEM-macken, svänger du till höger. Vägen leder förbi Hemvärnsgården där olika aktiviteter som Bingo och musikkvällar anordnas. Fortsätt samma väg. Passera bilförsäljning med serviceverkstad. Före 1950-talet var detta ortens ”Centrum” med café,  butiker och bensinstation med verkstad och bussbyten till de olika byarna.

Fortsätt vägen ned till  gamla bron över Svåga älv. Efter bron, fortsätt rakt fram, Strömbackavägen. Passera Brandstationen och Hamnvägen. Fortsätt rakt fram till ICA-butiken på vänster sida som har turistinformation.

Plats 47.1 – Friggesund.

Dellenriket
Dellenriket
Plats 47.1 - Friggesund.
/

Friggesund.                                                                   

Friggesund ett sjönära samhälle. Före detta  Bruksort med sågverk, kolugnar, och hamn. Under 1950-talet och framåt, har orten växt till ett samhälle. Nu är Friggesund centralort i Bjuråkers gamla socken. Friggesund blev ett kommuncentrum när Bjuråker och Norrbo kommuner slogs ihop till Bjuråkers kommun år 1952. Från år 1971 ingår Bjuråkers kommun i Hudiksvalls storkommun.

Mer information och uppgifter finns i boken: ”Friggesund ett sjönära samhälle i Bjuråkers Dellebygd”. 198 sidor A4, med många bilder. Finns att köpa på Bjuråkers Forngård. Tel. 0653 – 15070.

Nu kan du välja att ta en rundtur i Friggesunds området och ta del av både historiska och nutida intressanta platser. Väljer du att göra detta så går du vidare till podcasterna med nummer 2.1 till 2.7.

Det finns även små häften  att köpa på ICA i Friggesund och Forngården i Bjuråker, som beskriver ännu fler intressanta fenomen och utflyktsplatser i Friggesund med närområde.

Väljer du att åka vidare utan att närmare höra mera om Friggesund och dess nära omgivningar hoppar du till podcasten nummer tre och fortsätter vidare.

Plats 47.2 – Hamnen

Dellenriket
Dellenriket
Plats 47.2 - Hamnen
/

Hamnen 61.53.898   16.32.772

Innan hamnen anlades i Friggesund, användes Svågans utlopp som av och pålastningsplats. År 1870 anlades nuvarande hamn i Norrdellen med hamnmagasin. Här hämtades varor till norra delar av socknen. Hamnen anlades av järnbruket i Aldersfors, senare Hedvigsfors, för deras malm- och järntransporter, samt för allmänna privata person- och varutransporter.

Från början gick transporterna via Hallbo i södra ändan av Norrdellen. År 1860 öppnades sjöleden, via Södra Dellen och Tamms slussar, till Forsa, där järnväg från Hudiksvall mötte. Senare förlängdes järnvägen till Näsviken för att slippa den tidsödande slussningen.

Kör Hamnvägen tillbaka. Sväng höger Skolvägen. På höger sida: Dellengården, Frejagårdens särskilda boende för äldre och Friggesunds skola.

Sväng höger Vesslavägen ned mot sjön.

Plats 47.3 – Badplatsen Vesslaviken

Dellenriket
Dellenriket
Plats 47.3 - Badplatsen Vesslaviken
/

Badplatsen Vesslaviken.  | 61.53.821   16.33.658

Vesslaviken är långgrund och har under alla tider varit bygdens badpats.

För att skydda viken byggdes under 1950-talet en pir på norra sidan, av sten och grus som forslades bort från Avholmsberget när bilvägen byggdes upp till utsiktsplatsen på berget.

Vintertid kan man se att varmt vatten från ett underjordiskt utlopp strömmar ut i viken och lämnar en upp till 25 m lång råk med öppet vatten.

Vid Vesslaviken stor informationstavla över vandringsleden Strandpromenaden längs Dellen och Svågan.

Leden har informationstavlor på många ställen, som berättar om platser och händelser.

För dej som vill se det vackra området längs Svågan. Gå Strandpromenaden!

Plats 47.4 – Skolskogen

Dellenriket
Dellenriket
Plats 47.4 - Skolskogen
/

Skolskogen. 61.53.821     16.33.658

Från badplatsen går en stig längd Norra Dellens strand. Följ den cirka 200 m. så kommer du fram till Skolskogen, ett kärt utflyktsmål för både skolans elever, bybor och tillfälliga gäster. En oas mitt i tallskogen.

Här finns grillplats med vindskydd, en kåta med spåntak och en s.k. teambana. Skolan i samarbete med idrottsföreningen Bjuråkers  GIF, samt privatpersoner, anlade Skolskogen.

I anslutning till skolskogen ligger idrottsplatsen Vesslamon. Den tillhör Bjuråkers gymnastik och idrottsförening (BGIF) bildad 1952. Fotbollsplanen började planeras och byggas 1959. År 1972 byggdes egen klubblokal och i november 1993 egna omklädningsrum. Fram till dess hade man hyrt av skolan. Fotboll, ishockey, gymnastik och skidor, är viktiga verksamhetsområden. Antal medlemmar är cirka 300.

Gå stigen till hamnen Fortsätt stigen till höger vid hamnlokalen. Gå uppför mindre backe och t.h. om toaletterna. Gå väg till korsning. Gå vänster ned för backen och  träbro över Svågan.

Translate »