Plats 01 – Vad är Dellenriket?

Vad är Dellenriket? | GPS 61.799299 – 16.553937

Välkommen in i ekomuseet Dellenriket. I ett ekomuseum finns inga väggar och inga tak. Här finnas inga samlingar, hyllor eller föremål. Tonvikten ligger i stället på sambanden mellan människan, miljön och landskap, förr och nu i Dellenbygden.

Vi kommer att göra ett 20-tal stopp på den här resan. På väg hörs också lite musik, och du får höra några röster från förr. Vi kommer  att passera många turistmål, restauranger, och kaffeställen, som inte nämns här, men som kan vara väl värd att stanna vid.

Vi börjar inne i Delsbo samhälle. Mitt på torget står Delsbostintan.

Plats 33 – Thams kanal

Thams kanal | GPS 61.757209 – 16.8711438

Nu står du vid Thams kanal, som är rester av ett storslaget och utopiskt 1800-tals projekt. Bruksägare P A Tham hade malm i Uppland och kolskogar i Hälsingland. Den gamla ordningen när malm gick på skutor fr. Upplandskusten

Till Hudiksvall, och sedan med foror till Hallbo vid Norrdellen var allt för dyrbart och krångligt tyckte Tham. Alltså beslutade han att öppna en vattenväg från Iggesund vid havet, via Forsasjöarna och ut i Dellen.

Det första han gjorde var att ta bort en damm för bl.a. en kvarn samt muddra norrboån så vattennivåerna blev lika i de båda Dellensjöarna.

Men de styrande i Hudiksvall kände oro för projektet. Skulle transporterna gå via Iggesund och Hudiksvall skulle tyna. De ville i stället bygga en industri-järnväg mellan Forsa och Hudiksvall. Tham han avlida innan något beslut togs

Men hans arvingar kom överens med Hudiksvalls-politikerna och 1858 startade Hudiksvalls Järnvägs AB. En 11 km lång smalspårig järnväg byggdes och invigdes 16 juli 1860. Det var då världens nordligaste järnväg. Kanalen till Forsa användes i 16 år men övergavs när järnvägen dragits fram till Näsviken.

Järnvägstransporterna var beroende av sjötransporterna och användes bara när sjöarna var isfria. Men då gick det mellan 10 och 12 tåg per dygn i vardera riktningen och ibland ända upp till 20 tåg.

Plats 02 – Delsbo. Om Delsbostintan

Delsbo. Om Delsbostintan. | GPS 61.799299 – 16.553937

Delsbostintan var i början av 1900-talet den mångkulturella berättarkonstens drottning, Hon var en megakändis och hon drog ofattbart stor publik när hon iklädd sin delsbodräkt berättade historier från skogar och fäbodvallar, sjöng sina folkvisor och spelade på sin pipa.

Hon satt ofta i en stuga på Skansen, som då nyligen hade invigts, men hon turnerade också i Norge, Finland och USA. Delsbostintan var ett artistnamn, egentligen hette hon Ida Gawell-Blomental. Hon medverkade i flera filmer och skrev också böcker.

Delsbostintan var en del av den rörelse som växte fram kring sekelskiftet 1900, och som vurmade för det nationella och som lyfte fram just dräkter, dialekter och såna traditionsrika och vackra landskap som just Hälsingland. Själv kallade hon sig, lite dubbeltydigt, för ”Landsmålare”.

Vi ska få höra ett smakprov på hennes repertoar lite längre fram på turen. Statyn här i Delsbo, den restes 2003, femtio år efter hennes bortgång.

Nästa anhalt heter Stömne. Kör väg 305 mot Bjuråker efter drygt en kilometer passerar du en bro, där ska du ta av ner till vänster mot Kvarnen.

Plats 03 – Stömne. De första människorna.

Stömne. De första människorna. | GPS 61.809628 – 16.552463

Redan på vägen hit till Stömne såg du nog Delsbos speciella karaktär, med stora, ofta grant byggda hus.

De första människorna vandrade här redan för 3000 år sedan. Och bofast folk fanns här redan för 2000 år sedan, under järnåldern. Vi vet att de använde enkla båtar, som var gjorda av urholkade trästammar. Trä var grunden för det mesta i vardagen, också för de första husen.

Genom att tidigt drog nytta av vattnets kraft och de stora skogarnas resurser blev Dellenbygden en rik bygd med gott självförtroende.

Det finns många historier om dellbornas självkänsla. En av de mer dramatiska äger rum i mars år 1528. Gustav Vasa är nybliven kung och i full färd med att avskaffa den katolska kyrkans makt över landet.

I Hälsingland är man envis och håller fast vid den gamla kultur som via pilgrimslederna förbinder Hälsingland med Norge. Inte heller vill hälsingarna betala de nya skatter som kungen har infört. I mars 1528 kallar Gustav Vasa till landsting för hälsingar, ångermanlänningar och medelpadingar. Platsen är Delsbo prästgård, som låg alldeles här intill.

Kungen kommer med ett imponerande stort krigståg. Hårda ord utväxlas och så här berättas det efteråt:

Sedan han sitt krigsfolk uppställt runt omkring den församlade allmogen hunsade han dem att om de sina gamla vidskepelser och falska gudstjänst nu icke med godo avsäga sig samt försäkra honom om avstående från allt upproriskt väsende skulle han strax, där Dellen voro djupast, låta öppna en vak och där utan ringaste krus låta dränka dem, allesamman.

Då bad dellborna om förskoning och fann sig i såväl skattepålagor som luthersk lära.

Hälsingarna var viktiga för kungamakten för här fanns ett stort smideskunnande som lätt kunde ställas om till vapenproduktion. Stömne var ett centrum för uppfinningsrikedom redan på Gustav Vasas tid. Här fanns mängder av hantverkare som kunde dra nytta av skogens resurser och det strömmande vattnets kraft.

För att få en uthållig och jämn ström av vatten anlade man dammar. I rännor av trä leddes sen vattnet till olika anläggningar med olika bearbetningar. Till de yttersta förgreningarna användes trästammar som borrats ihåliga och som fungerade som smala rör.

Med vattenkraftens hjälp malde man säd och man bearbetade metall. Man vet att inte mindre än ett 20-tal kopparslagare arbetade här i Stömne i mitten av 1500-talet.

Med tiden växte teknikkunnandet. Här konstruerades linskäktar och linstampar som beredde det hårdbearbetade linet. Här fanns också vadmalsstampar som valkade det vävda ylletyget till en tät vadmal.

Under långa tider var just vadmal grunden för vinterns vardagskläder, inte minst för skogsarbetarna. Varmt och fuktavvisande till en viss gräns, men vadmalskläder som är riktigt blöta tar en evinnerlig tid att torka i enkla skogsarbetarkojor.

Kvarnen som ligger här byggdes i mitten av 1800-talet och är fortfarande verksam. Den drivs av en fascinerande träkonstruktion som har många tekniska lösningar gemensamt med de verk som låg här för 500 år sedan.

Nästa anhalt är Västeräng. Kör vidare på väg 305 cirka 500 meter. Följ skyltarna till vänster in mot kulturreservatet Västeräng.

Plats 04 – Västeräng Kulturreservat

Västeräng. Kulturreservatet Västeräng. | GPS 61.813306 – 16.553895

Historisk by. Ett 20-tal gamla hus och odlingar. Möjlighet till övernattning.

Västeräng är en av Hälsinglands bäst bevarade bymiljöer. Skog och jord skapade en solid ekonomi här redan på 1500-talet.

I dag består byn av ett 20-tal hus och på markerna här omkring finns också 23 lador som tillhör Västeräng. En hölada från 1580 är den äldsta byggnaden.

Bykärnan drabbades av en stor brand i slutet av 1600-talet, men husen byggdes genast upp igen och många av dem har stått här sedan dess.

Gårdar, marker, fäbodar och skog bildar en helhetsmiljö av mycket högt kulturhistoriskt värde. Och alltihopa sköts på ett sådant sätt att byggnaderna och de historiska spåren i landskapet bevaras. Västeräng är kulturreservat sedan 2002.

Tre stora gårdar bildar bykärnan. En av dem är Olérs som har tillhört samma släkt i 14 generationer. Husen är privatägda men byn och gårdsmiljöns exteriör visas efter överenskommelse med ägarna. Här finns också möjligheter att övernatta.

Här på Västeräng är allt byggt i yppersta träteknik med säkra symmetrier och så förstås en imponerande hållbarhet och kvalitet. Här finns också en trädgård med växter från den gamla tiden.

Längs den promenadstig som utgår härifrån kan du uppleva mer av Västerängs historia.

Nästa stopp är Delsbo forngård som ligger alldeles här i närheten. Kör ut på väg 305 igen och ta till vänster. Stora, burgna hälsingegårdar ligger omkring dig. På 1970-talet var det många som lät renovera sina hus, för i spåren av den goda konjunkturen inom skogsindustrin steg virkespriserna och många bönder avverkade skog och investerade i lantbruket och bostadshusen.

Mitt i denna hälsingeidyll ligger den grå forngården som ett utropstecken. Parkeringen ligger precis framför entrén.

Plats 05 – Delsbo forngård

Delsbo Forngård. | GPS 61.818505 – 16.561124

Husen här på Delsbo forngård har stått på olika platser i Dellenbygden och flyttats hit av Delsbo hembyds- och fornminnesförening. Flera av husen stammar från 1500-talet och har tidstrogna inredningar. I några av dem finns fantastiska interiörmålningar från 1700-talet, utförda av traktens stora målare Gustav Röjter och hans lärljunge, Snickarmålarn.

Här finns också lintork, loge, herbre, bakstuga, bönhus, bruthus, knektstuga, skola och mycket mer.

Just här på forngården ordnas Delsbostämman varje år, första helgen i juli. Ofta kommer det då över tio tusen besökare hit. Stämman är Sveriges äldsta spelmansstämma och den blev centrum för 1970-talets stora folkmusikvåg. Delbostämman har beskrivits som en blandning av Skansen och Woodstock.

Här finns det nationalromantiska draget med dräktklädda spelmän som tågar under svenska flaggor och så finns här alternativrörelserna med helt andra förhållningssätt till musiken.

Kanske är det just den blandningen som gjorde att det så kallade buskspelet – ett spontant spelande i buskarna vid sidan av scenerna – tog sin form just här.

Nu ska vi fortsätta väg 305 framåt i fem kilometer till Bjuråkers kyrka.

Plats 06 – Bjuråker Kyrka

Bjuråkers kyrka | GPS 61.8613 – 16.5656

När man passerat Hotellet och ändan på sjön på höger sida, är man i Bjuråkers Socken. Kör till du ser en trevägskorsning där väg 305 vänger till vänster, har du kyrkan till höger.

Bjuråkers kyrka byggdes på 1750-talet i en mjuk rokokostil. I vissa delar av muren finna det rester av den stenkyrka som låg här tidigare och som byggdes redan på 1300-talet. Flera inventarier från den medeltida kyrkan finns bevarade, bl.a. ett altarskåp från början av 1500-talet som har tillverkats i Håken Gullesons

Verkstad. Håken Gulleson var verksam som målare och förestod en bildhuggarverkstad i Hälsingland. Skulpturerna som framförallt finns i Hälsinglands kyrkor, räknas som landets enda helt unika medeltidskonst. Kyrkan är också känd för att den ekumeniske banbrytaren Natan Söderbloms far var kyrkoherde här. Natan Söderblom gick i skola i Hudiksvall, känstgjorde sedan utomlands, blev Ärkebiskop 1914 och fick Nobells fredspris 1930.

Nu ska vi ut på väg 305 igen. Tag vänster, efter ca. 400 m. ser du en skyllt som visar mot Bjuråkers Forngård. Åk in där.

Plats 07 – Bjuråker Forngård

Bjuråkers Forngård. | GPS 61.8597651 – 16.566348

Kör in och parkera utanför ingångsgrinden.

Forngården är näst störst i Hälsingland med en yta på 20 tunnland och med  34 byggnader.

Sommartid är serveringen öppen dagtid. Om man anmäler i förväg kan guidning av byggnader ordnas för sällskap. Platsen har ett vackert läge på en höjd mellan Norrdellen och Tjärnatjärnen. Bjuråkersstämman, tredje söndagen i juli, är mycket välbesökt. Fredag och lördag, gästernas afton resp. förstämma.

Fråga efter böcker om byarna Friggesund och Avholm!

Vi fortsätter väg 305. Passera en vik av Dellen och en höjd med skog. Så är vi framme i Västansjö. Till vänster går väg 727 mot Ljusdal. Om ytterligare 100 meter finns PREEM bensinstation och en mindre butik med servering samt bilservice vardagar.

Plats 08 – Friggesund – Före detta Bruksort

Friggesund. Före detta Bruksort. | GPS 61.893606 – 16.540754

Friggesund är en före detta bruksort med sågverk, kolugnar, och hamn. Nu centralort i Bjuråkers socken. Friggesund blev ett kommuncentrum när Bjuråker och Norrbo kommuner slogs ihop till Bjuråkers kommun.

Boken om Friggesund finns att köpa på Bjuråkers forngård, 198 sid.

Alternativ väg till Friggesund. 1. (Södra infarten)

Vi fortsätter väg 305. Om ca. 200 m. från PREEM, går en väg in till höger. Den leder till Hemvärnsgården (med parkering) där olika aktiviteter som Bingo och Musikkvällar anordnas.

Fortsätt samma väg. Passera bilförsäljning med serviceverkstad, ned för medlut, över gamla bron över Svåga älv (bron enkelriktad vid möte). Efter bron, sväng höger in på hamnvägen, fortsätt ner till Hamnen. (70km/t i samhället).

Alternativ väg till Friggesund. 2. (Norra infarten)

Från PREEM fortsätter vi väg 305. Efter cirka 600 meter passerar vi bro över Svåga älv. Till höger Skogsbolaget HOLMEN s plantskola. Om cirka 75 meter svänger väg 305 90 grader till vänster samt cirka 20 meter längre fram till höger, stor anslagstavla och norra infarten till Friggesund. ( se alternativ 1.)  (70 km/t i samhället)

Sväng höger på Strömbackavägen vid ICA. Kör ca. 150 m. Sväng vänster före brandstationen. Kör hamnvägen till hamnen.

Hamnen

När malmen i Bjuråkersbergen ej kunde användas måste malm tas från Utö och Dannemora gruvor. Malmen gick med båt till Hudiksvall, sedan med hästforor till Hallbo i Norrdellens södra ända. Sedan roddes malmen till Friggesund och Moviken.

Innan hamnen anlades i Friggesund, användes svågans utlopp som av och pålastningsplats.

År 1870 anlades nuvarande hamn i Norrdellen med hamnmagasin. Här hämtades varor till norra delar av socknen. Hamnen anlades av järnbruket i Aldersfors, senare Hedvigsfors, för deras malm- och järntransporter, samt för allmänna privata person- och varutransporter.

Från början gick transporterna via Hallbo i södra ändan av Norrdellen. År 1860 öppnades sjöleden, via Södra Dellen och Tamms slussar, till Forsa, där järnväg från Hudiksvall mötte. Senare förlängdes järnvägen till Näsviken för att slippa den tidsödande slussningen.

På andra sidan Svågan, där idrottsföreningens bro går över, byggde Kasper Wrede två kolugnar 1826. Ytterligare en dubbelugn byggdes av Tamms arvinge Carl Östberg år 1855. Platsen kallas Kolugnshagen.

Ca. 150 m. uppströms byggdes 1828 en dam och en husbehovssåg som sedan 1855 uppgraderades för export av sågade trävaror till England. År 1864-65 byggs vid samma dam, en kvarn. År 1918 byggs kvarnen om och en krafstation om 200 kvA tillbyggs.

Vid hamnmagasinet går en stig längs stranden till badviken. Där finns enkel toalett.

Vi åker Hamnvägen tillbaka och tar höger vid Brandstationen. Vi åker nu på Strömbackavägen.  Efter ca 150 m. ICA-butik och servering i hus till vänster.

Servering med asiatisk mat i huset på andra sidan vägen.

Vi fortsätter Strömbackavägen mot Avholm. På andra sidan byn Avholm, på vänster sida går vägen upp till Avholmsberget.

Där finns servering och en fantastisk utsikt över Dellensjöarna. Toalett.

Vi åker tillbaks väg 741mot väg 305 till Friggesund. I höjd med stor anslagstavla svänger väg 305, på andra sidan vägen mot norr.

Holmens plantskola

Här framställs varje år över 10 miljoner plantor av gran och tall . De skogar som planteras med dagens teknik räknas ge över 20 % mer virke än den skog som idag avverkas.

Om du vill besöka plantskolan måste du först boka tid. Nödvändiga uppgifter finns vid grinden.

På andra sidan väg 305 har man förberett för utbyggnad av plantskolan.

Fjärrvärmecentral

På höger sida väg 305 framställs värme av flis, från skogsavfall, för samhället och plantskolan.

Vi fortsätter väg 305 mot Svedjebo. Efter cirka 2,5 kilometer Väg 772 till vänster, mot Lia, Holmberg, Ängebo, Brännås, Stråsjö med väg mot Ljusdal och Gröntjärn.

Vi fortsätter väg 305 mot Bricka, i ändan av lång motlut, Folkets hus/ Bygdegård till vänster. Privatbygge fam. Vesterberg, Norrdala.

Vi fortsätter väg 305 mot Hedvigsfors. Efter cirka 500 meter. Väg mot Norrdala till vänster.

Vi fortsätter väg 305 och passerar en sträcka med stor areal odlad jord på båda sidor av vägen, kallat Våtmorgatorna.

Vid passage av vattendrag, till vänster: Hedvigsfors jordbruk. Norrlands största lantbruk med en rad av tjänstebostäder. 190 mjölkkor + kalvar och ungdjur.

Ägare: Anders Svässar planerar stor utökning.

Plats 09 – Hedvigsfors Bruk

Hedvigsfors. Gammal bruksort från 1740-talet. | GPS 61.967585 – 16.465953

Fortsätt väg 305. Efter cirka 600 meter på vänster sida före detta lanthandel och på motsatt sida före detta handlarens vackra vita bostad. Ägs nu av konstnärspar.

Efter cirka 100 meter tag väg till höger.  Hus till höger, gammal folkskola. Ägs nu av känd sångare. Vandrarhem i flygelbyggnad.

Efter ytterligare cirka 100 meter Bruksgatan. Till höger: Arkivhus och Magasin, byggda i slaggsten.

Till vänster: Herrgårdsparken och Hedvigsfors Herrgård. Numera kursgård.

På 1730-talet hittades järnmalm i det östra berget. Platsen där järnbruket kom att ligga hade ytterligare två viktiga naturtillgångar, nämligen strömmande vatten och enormt stora skogar. Vattnet kunde ge kraft till smedjornas hammare och sågens ramar. Vattenmängden kunde regleras med dammluckor i tre sjöar och två mindre dammar. Timret sågades till byggnadsvirke.

Bruket fick privilegier 1742. 1746 var masugnen klar och levererade 25 ton tackjärn till hammaren. Tackjärn levererades även till bruket i Strömbacka tills Masugnen i Moviken stod klar 1790.

Nu kunde man även framställa slaggsten som blev ett hållbart byggmaterial för en mängd byggnader på bruket. (Ex.vis Magasinet i tre plan).

En gammal körväg leder medströms efter ån. Efter 100 m, rester efter kolhus och manufaktursmedjan. Vid slutet av vägen: Kraftstation fr. 1950-talet.

Vi fortsätter över bron vid ändan av sjön och  upp för backen mot Källsjöbygget.

Boken Hedvigsfors Bruk med nära trehundra års historik på 297 A4 sidor finns att köpa på Bjuråkers Forngård.

Translate »